could I be any more böckling?

haha.
jag har blivit smittad med böckling nu.

bobo hade en bra idé tycker jag. jag måste dock fundera lite på den först! :)

idag är det väl lite bättre. men det är bara för att jag har flytt.
ärligt. jag flyr från mina barn. orkar inte vara där. orkar inte se dem ligga där och veta att jag inte kan göra något.
fredrik jobbar kväll. vi var där tillsammans innan han började, men jag gick när han gick. för jag klarar inte av att vara där själv.
jag erkänner. jag är inte stark längre. jag har rasat. ligger på gränsen hela tiden. vete fan hur man gör för att komma upp igen. så jag flyr lite och hoppas att det blir bättre snart.
jag älskar iaf mina små pluttar. men när de mår dåligt så bryter jag ihop.
jag hör bara alla dåliga ord när de pratar med oss. ser knappt det positiva längre.
och det där med att gå och prata med nån kommer jag inte heller att kunna göra.
"då kommer du sitta där o grina" sa fredrik imorse. inte elakt eller så, men det fick mig ändå att förkasta idén, när jag äntligen hade förlikat mig med den.
men det kanske kommer tillbaka. men jag kommer inte vara den som tar initativet. jag vet inte ens hur man pratar.
jag vet bara hur man skriver blogg.
borde ha dataprat, som de har på rinman. verkar hur smart. passar mig.

nu har jag tappat bort mig.
haha
jag glömmer allt, hela tiden.
igår glömde jag att jag höll på att koka mina pumpgrejer, fredrik hittade kastrullen på spisen, det hade nästan kokat torrt.
kul att jag kunde ha tagit livet av oss :/
sen glömmer jag alltid saker överallt. så jävla irriterande. men det är ju mkt i huvet så man kan inte komma ihåg allt!

pumpningen förresten. den går åt helvete. haha
alla säger att ju mer man pumpar, desto mer mjölk kommer det. för mig är det tvärtom. ju mer jag pumpar, desto mindre kommer det.
det är bara när jag inte har pumpat på några timmar som det kommer "mycket"
och det är inte ens mkt.
albin har slutat med dropp nu, så snart lär väl han också vara storätare, som brorsan sin. jag lär inte ha tillräckligt med mjölk åt dem.
man tycker ju att det borde öka nån gång.. jag har fan twins att ta hand om! men nädå..
det var mer förut. kom ju fan upp i 100ml flera gånger!
nu får jag vara glad om det ens blir 50.

iaf. åkte med mamma hem. men babyC var inte där :( sämst.
allt som jag hade sett fram emot idag gick åt pipsvängen.
först var det inte panini-dag i cafeterian, och sen så fick jag inte träffa babyC :(
MEN! en annan dag kanske!

är hos mami o papi nu. har ätit upp deras kolor, druckit en fanta och nu ska jag få mat av dem också. finemang. med matlåda också så jag slipper tänka på mat imorgon, haha.

köpte VR idag, den har blivit rätt bra nu igen för ebba von sydow har dragit. YES!
iaf, så kom jag på att jag inte har varit i en affär på 2 månader typ. klädaffärer och sånt alltså.
gjorde mig lite sad. jag skulle behöva kläder. fast jag har inte råd så det är ju bra med det.
tänkte köpa lite kläder åt killarna, om det blir några pengar över efter alla räkningar den här månaden.
alfonströjor, mössor och lite annat blir det då :)
OCH! en barbapappa-nattlampa <3 fast den blir kanske nästa månad.
den rosa var slut på dunderbutiken. sämst!

förresten så har min toolbar försvunnit helt här på bloggen.
det suger väldigt stor kuk.
fast det kan ju vara trevligt.
hej!

Kommentarer
Postat av: malla.

jag har hört att vi ev skall träffas imorgon kväll? vore fett roligt. hoppas det blir så (:

Postat av: Hanna

Hej Hanna!

Jag har läst i din blogg och det du skriver om är väldigt rörande. Det måste vara otroligt jobbigt för dig med två små små sårbara bebisar på sjukhuset. Det måste vara så jobbigt att känna att du inte kan göra något och jag förstår att du flyr. Men jag har läst runt lite på nätet om prematurbarn och det finns forskning som visar att det betyder mycket om föräldrarna finns där. Så visst kan du göra något, bara genom att var där. Men du behöver inte vara där hela tiden, du måste ju hinna med dig själv också. Och jag antar att de sover en hel del också.:) Men du måste verkligen prata med någon, någon proffesionell som bara lyssnar på dig och på din gråt. Det är superviktigt! Fan vad jobbigt du måste ha det! Att inte få ta hem sina barn... :( De flesta morsor klarar ju inte en dag på bb. Själv upplevde jag att det var först när vi kom hem med Alice som hon äntligen var vår, innan kändes hon mest till låns.

MASSOR AV STYRKEKRAMAR TILL DIG!!!

2008-02-18 @ 20:38:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback