haniki

duktiga ni var, cilla & bili ^^

annars, hej!
och förlåt mall, att du fått vänta på mitt inlägg ;)

fredriks mormor var här nyss. haha
vet aldrig vad jag ska säga när hon är här. skämmigt att jag var helt ensam också, barnen sov ><
så vi satt typ i vardagsrummet och sa ingenting, sen gick hon :D haha
lär ju tycka att jag är sämst ><
sen förstod jag inte riktigt, men det verkar som att svärmor är missnöjd med hur vi hade löst det med julen? O_o
dumt att säga det till oss istället.
jag skiter i det. tänker inte försöka hålla på och försöka göra alla nöjda. jag är självisk när det gäller min jul!
trodde vi hade kommit fram till en lösning, men om den inte duger så fine. orka bry sig..!

har iaf slagit in klappar idag. nellys (måste komma ihåg att hon stavar med y!) och grabbarnas :)
de är förresten de enda hittills som fått julpapper på sina paket.

annars så.. har jag glömt att ringa till uppsala idag igen. sämst
ska försöka göra det imorgon då.
tänkte försöka få tag på min förlossningsjournal. inte för att jag tror att jag kommer bli så klokare om jag läser den men det är värt ett försök.
har börjat bli... jag vet inte. jag vill veta vad som gick fel. jag vill veta om det bara var en ren tillfällighet eller om det är nåt fel på mig. jag vill veta om jag skulle kunna få en normal graviditet och förlossning. jag vill kunna det, jag vill verkligen. det är så mkt jag har gått miste om känns det som.
jag har två barn, men jag har varken varit gravid eller fött barn, känns det som. ibland känns det bara som att jag har haft tur som kan älska dem så mycket som jag gör. för jag kommer knappt ihåg hur det var när de låg i min mage. allt blev fel, verkligen allt. pissgraviditet, bara ångest och allt var skit. mår dåligt när jag tänker på hur det var på ringvägen vid den tiden, önskar att fredrik hade lämnat mig istället för att vi skulle må så dåligt tillsammans, fast samtidigt är jag ju glad att han inte gjorde det. men jag ville vara lycklig. jag ville ha nån som längtade lika mkt som jag, och tanken på att jag aldrig aldrig nånsin kommer få känna den där lyckan och längtan efter ett barn (helst tillsammans med nån(fredrik))gör mig fett ledsen. för att i min värld är det inte så det ska vara. men så är det i min, och så kommer det antagligen att vara jämt. men jag kanske kan lära mig att leva med det.
det är grymt svårt att förklara hur det känns. man känner sig självisk som har de här känslorna, jag har ju två helt jävla underbara och vackra pojkar som jag älskar över allt annat. men ändå är jag inte nöjd? haha
jo, jag är nöjd. jag vill bara veta hur det känns. jag vill bli mamma.
nej vad fan vad mycket jag hade att bearbeta då! det visste jag inte ens förrän jag skrev det här, allt bara flödade ur mig.
helvete. palla.. jaja
börjar väl med förlossningsjournalen. jag vill ha alla journaler jag kan få tag i förresten. min, barnens, apans! får fråga fredrik om vart allt kan finnas. jag kan inte såntdär. skit att man låg på 2 sjukhus, och skit att jag har sån telefonångest ;P

jaha. nä, torka tårarna nu. nu ska jag städa eller nåt!
puss

P.S
sätter in en bild på det vackraste jag har:

mina busungar.

vad förvånade ni hade blivit om jag hade satt in en bild på nåt annat va?
typ min krindi eller nåt :D
eh..
hej!